Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2006:3
Biskopsval

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner som på olika sätt rör biskopsval. Utskottet konstaterar att det finns ett antal frågor kring regelverket för hur biskopar utses som är i behov av översyn, däribland de frågor som väcks i motionerna. Dock konstaterar utskottet att formerna för hur biskopar utses kommer att behandlas av utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan och föreslår därför att motionerna avslås. Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2006:9 och 2006:61 (Ln 2006:5y). Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över förslaget till kyrkoordningsändring (Kr 2006:4).

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2006:9

2. avslå motion 2006:16

3. avslå motion 2006:59

4. avslå motion 2006:61

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2006:9 av Åsa Ek och Hans Ulfvebrand, Diakonernas rätt att rösta vid biskopsval i det egna stiftet

Kyrkomötet beslutar att diakon som innehar anställning i stiftet får rösträtt vid val av biskop i det egna stiftet och att 8 kap. 13 § punkt 2 kyrkoordningen ändras och skall lyda:

2. de som är anställda som präster eller diakoner i stiftet eller i någon av dess församlingar.

Motion 2006:16 av Staffan Holmgren och Jan G Nilsson, Utredning om reglerna för hur biskop utses

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda reglerna för hur biskop utses.

Motion 2006:59 av Per Ingvarsson, Biskopsval

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förbereda en ändring i kyrkoordningen så att preferensmetoden kan införas vid biskopsvalen.

Motion 2006:61 av Margaretha Sandstedt, Diakoners rätt att rösta i biskopsval

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå ändring i kyrkoordningen som innebär att diakoner får rösträtt vid biskopsval.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2006:9 och 2006:61. Yttrandet Ln 2006:5y är bifogat till betänkandet som bilaga 1.

Andra utskott

Yttrande har inhämtats från Kyrkorättsutskottet om förslaget till ändring i 8 kap. 13 § kyrkoordningen. Yttrandet (Kr 2006:4y) bifogas betänkandet som bilaga 2.

Utskottet

Bakgrund

Allmänt om biskopsval

En biskop utses enligt 8 kap. 7 § kyrkoordningen genom ett val i stiftet. Valet skall föregås av ett provval för nominering av kandidater. Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av provvalet och valet.

Före relationsändringen tillsattes biskoparna av regeringen som också hade att förordna om biskopsval när en biskopstjänst blev ledig. Regeringen utnämnde vid tjänstetillsättningen en av tre kandidater som kyrkan föreslagit i särskild ordning. Denna modell brukar kallas presentationsval.

Hur biskopar skulle utses diskuterades mycket under utredningsarbetet och vid kyrkoordningsförslagets behandling i Kyrkomötet. I sin skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3 sid. 122 ff.) förordade Centralstyrelsen till skillnad från nivåutredningen att biskopar även i fortsättningen skulle tillsättas genom presentationsval med Kyrkostyrelsen som utnämnande organ. Skälen för detta var enligt Centralstyrelsen främst att ett sådant val ansågs bäst ge uttryck för att biskopen har uppgifter som inte bara rör det enskilda stiftet utan kyrkan som helhet och att det gav möjlighet för det utnämnande organet att se till att biskopskollegiet blev allsidigt sammansatt.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterade (2KL 1999:1 sid. 108 f.) att både ett avgörande val och ett presentationsval var en fullt möjlig modell för biskopsvalen, men ansåg att stiftets inflytande över vem som skall bli biskop borde väga mycket tungt. Samtidigt behövdes enligt utskottet garantier för att den biskop som valdes var beredd att till präster viga både kvinnor och män, så att man genom valet inte hamnade i den situationen att den som stiftet valt inte skulle kunna vigas av ärkebiskopen. Utskottet föreslog därför att det avgörande valet skulle föregås av ett provval som innefattade en officiell nominering av kandidater och att Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar – innan biskopsvalet därefter genomfördes – skulle pröva behörigheten hos dem som hade fått en viss andel röster i provvalet. Det slutliga valet skulle endast omfatta de kandidater som Ansvarsnämnden hade behörigförklarat. Kyrkomötet beslutade i enlighet med andra kyrkolagsutskottets förslag.

Kyrkostyrelsen har tillsatt en utredning som fått i uppdrag att utifrån de av Kyrkostyrelsen den 18 september 2003 beslutade direktiven Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan bl.a. utreda sättet att utse biskopar.

Frågan om sättet att utse biskop har behandlats vid 2003, 2004 och 2005 års kyrkomöten varvid Kyrkomötet, på Organisationsutskottets förslag, avslagit de motioner som tagit upp frågan. Som motivering har utskottet vid samtliga tillfällen anfört att sättet att utse biskop kommer att behandlas av utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan i enlighet med de av Kyrkostyrelsen beslutade direktiven för denna utredning.

Frågan om diakoners rösträtt vid biskopsval

Vid kyrkoordningens tillkomst diskuterades frågan om även diakoner skulle ges rätt att rösta i biskopsvalen. Den s.k. nivåutredningen menade härvid i sitt betänkande Arbetet på olika kyrkliga nivåer (Svenska kyrkans utredningar 1998:3) att det behövde skapas en valkorporation där lekmännen blir ungefär lika många som företrädarna för kyrkans vigningstjänster. Man anförde vidare att antalet präster även i framtiden kunde antas stå i viss relation till pastoratets storlek medan detsamma inte nödvändigtvis gällde för diakoner. För att antalet väljande från varje pastorat skulle vara relaterat till pastoratets storlek var det därför enligt utredningsgruppens mening lämpligt att låta antalet i pastoratet anställda präster vara avgörande för hur många elektorer som skulle utses. Mot bakgrund härav ansåg man att endast präster borde ingå i valkorporationen.

Centralstyrelsen ansåg i kyrkoordningsskrivelsen (CsSkr 1999:3) att diakonatets ställning inom Svenska kyrkan borde få genomslag även vid biskopsval. Då en diakon i utövandet av sin tjänst, i likhet med en präst, är underställd biskopen och domkapitlet menade man att det var naturligt att diakoner också fick rösträtt i biskopsval. Man föreslog därför, till skillnad från nivåutredningen, en rösträtt för diakoner. Det förhållandet att det inte fanns någon uttrycklig reglering av antalet diakontjänster i kyrkoordningen var enligt Centralstyrelsen inte skäl nog att undanta diakonerna från rösträtt.

Andra kyrkolagsutskottet, som konstaterade att Centralstyrelsens förslag aldrig remissbehandlats och betonade vikten av en samlad lösning, frångick dock Centralstyrelsens förslag i denna del och Kyrkomötet följde utskottets förslag.

Frågan om diakoners rösträtt vid biskopsval väcktes igen vid 2002 års kyrkomöte genom tre motioner. Organisationsutskottet anförde som sin åsikt att frågan var för tidigt väckt eftersom gällande regler hade varit i kraft så kort tid. Vidare framhöll utskottet att det förelåg en ökad risk för en obalans mellan antalet röstande om diakonerna gavs rösträtt.

I september 2003 beslutade Kyrkostyrelsen direktiv för en utredning om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. I direktiven anges bl.a. att diakonernas rösträtt vid biskopsval skall utredas.

När frågan åter aktualiserats vid 2003, 2004 och 2005 års kyrkomöten har Organisationsutskottet föreslagit avslag på de motioner som yrkat rösträtt för diakoner. Utskottet har härvid hänvisat till att utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan enligt de direktiv som beslutats för denna skulle komma att behandla frågan.

Preferensval

Ett alternativ till det nuvarande systemet för biskopsval är s.k. preferensröstning. Vid biskopsval – där det gäller att utse endast en vinnare – är preferensmetoden tämligen enkel att tillämpa. Det hela går till så att väljarna lämnar in en valsedel där olika kandidater har rangordnats. I ett första steg undersöks om det finns någon kandidat som erhållit mer än hälften av rösterna. Om så är fallet kan denna kandidat anses vald och röstsammanräkningen avslutas. Om så inte är fallet söker man upp den minst populäre kandidaten och stryker denne från samtliga valsedlar. De röster som i första hand gått till den strukne kandidaten överförs därefter till väljarnas andrahandsval. När det är gjort ser man efter om man nu fått en kandidat med majoritet. Om man fortfarande inte funnit en vinnare fortsätter man på samma sätt genom att styrka den näst minst populäre kandidaten osv.

Utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan har under våren 2005 i en första etapp redovisat betänkandet Demokratin är en successiv uppenbarelse (Svenska kyrkans utredningar 2005:1). I betänkandet berörs bl.a. systemet med preferensröstning vid biskopsval (sid. 110 ff.). I de närmare direktiven för utredningens andra etapp som Kyrkostyrelsen fastställde i oktober 2005 sägs att det fortsatta utredningsarbetet måste innefatta att pröva och ta ställning till det bakgrundsmaterial och de principiella överväganden som finns redovisade i Demokratin är en successiv uppenbarelse.

Överväganden

Föreliggande motioner i ärendet reser enligt utskottets mening ett antal frågor kring reglerna för hur biskopar utses.

Emellertid konstaterar utskottet i likhet med föregående års kyrkomöten att sättet att utse biskopar kommer att behandlas av utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att lyfta ut de nu aktualiserade frågorna ur utredningens uppdrag. Utskottet förutsätter att utredningen i sitt arbete kommer att beakta de frågor som aktualiserats i motionerna. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna avslås.

Uppsala den 28 september 2006

På Organisationsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Fredrik Nilsson Björner

Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Christina Eriksson, Olle Burell, Sven Erik Bodén, Christina Axelsson, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Lars-Ivar Ericson, Gustaf Bengtsson, Irma Carlsson, Stefan Landmark och Susann Torgerson.

Biskop Claes Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2006:5y
Diakoners rösträtt vid biskopsval

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:9 och 2006:61 samt ett förslag som även återfinns i motion 2006:6.

Läronämnden hänvisar till tidigare yttranden Ln 2002:5y, Ln 2003:2y samt Ln 2004:10y, där det anförs:

Diakonerna ingår i det treledade ämbetet. De står under biskopens och domkapitlens tillsyn och den ledamot av domkapitlet, och dennes ersättare, som skall vara präst eller diakon, väljs av präster och diakoner tillsammans. Att ge rösträtt åt diakoner vid biskopsval är en konsekvent och naturlig vidareutveckling under förutsättning att balansen mellan vigda och icke-vigda upprätthålls.

Uppsala den 23 augusti 2006

På Läronämndens vägnar

Claes-Bertil Ytterberg

Bo Larsson

Närvarande: Biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund*, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering

Bilaga 2

Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets yttrande 2006:4y
Diakonernas rätt att rösta vid biskopsval i det egna stiftet

Till Organisationsutskottet

Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:9. I motionen föreslås att 8 kap. 13 § punkt 2 kyrkoordningen skall ändras så att även diakoner skall få rösträtt vid val av biskop i det egna stiftet.

Utskottet finner den föreslagna ändringen i sig kyrkorättsligt möjlig att genomföra. Om motionen bifalles krävs dock en rad följdändringar i vad avser t ex val av ärkebiskop, val av biskop i Visby stift samt val av elektorer.

Kyrkorättsutskottet finner att den föreslagna ändringen, som enda ändring, inte är möjlig att genomföra då den medför krav på följdändringar i kyrkoordningen.

Uppsala den 27 september 2006

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Bengt Stigner

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Nanna Tranströmer, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Inger Persson, Carl Korch, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.

Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.